Miljö- och hållbarhetspolicy för Textilrum Norr

 

Textilrum Norr eftersträvar alltid att ta största möjliga hänsyn till de miljömässiga effekter verksamheten orsakar.

 

Resursanvändning, hållbarhet

Min affärsidé bygger på återbruk och respekt för miljön. De tygremsor, som jag använder i när jag väver består av redan använda kläder, som klipps i remsor och sätts in i väven. Eftersom vävtekniken delvis består av min egen variant av flamskteknik, kan minsta tygbit användas. De noga utvalda remsorna läggs in för hand, bit för bit. Färgning av tyger förekommer inte, vilket utesluter miljöpåverkan av kemikalier och salter. Textilrum Norr bidrar här till en hållbar utveckling. 

 

För övrig tillverkning används i första hand återvunna produkter, som tyger och knappar.

 

Jag eftersträvar att minimera uppkomsten av avfall genom att i största möjliga omfattning sända dokumentation, offerter och fakturor elektroniskt. Dessutom tillämpas återvinning och källsortering.

Min dröm är att mitt hantverk ska leda till en rättvisare och hållbarare värld.


Restmaterial från vävning
Hemtex och Indiska tar emot tygrester, en eloge till dem! 
Det innebär att jag kan lämna in allt vävspill till dem så att ingenting går förlorat.
Tyvärr har det visat sig att HM bränner en hel del av sina överblivna kläder. 


I Umeå samarbetar Vakin (Vatten och Avfallskompetens i Norr AB) med Myrorna med syfte att återvinna och återanvända kläder och textilier. De har textilbehållare för insamling på alla återvinningscentraler.

 

Inköp

Vid de fåtal inköp, som jag gör för min tillverkning eftersträvar jag alltid högsta möjliga hänsyn till de miljömässiga effekter verksamheten orsakar.

Visste Du att?
2014 var inflödet av kläder och textil 128.000 ton, vilket är 13,1 kilo per person, varav 8 kg slängs i soporna.  (Naturvardsverket.se om textilt avfall).

Artikelserie i DN
Våren 2017 utgav DN en artikelserie av Jannike Kihlberg där hon tar upp om vad som slängs och återvinns inom på det textila området. Stora aktörer jobbar på att återvinna textilt material, som inte går att sälja.

 

Foto: Jan Wrethén